Årets musikaliska upplevelse för mig var lite fattigt. (Inte som förra året, då vi var i Ungern och var en kväll inbjudna till en konsert med min systers kör. Kören lyste med sin frånvaro under hela föreställningen men till slutet av konserten när det var dags för de a sjunga – reste de sig bland publiken och sjöng. Än idag ryser jag i hela kroppen av det här vackra…)
1. I år var vi på ett kort besök i Köpenhamn, bland annat. Vi satte oss på torget (någonstans i närheten av Strøget), beställde en kopp kaffe var och tittade på folkhavet. Plötsligt dök upp några gatumusikanter som fyllde hela torget med härlig musik. Folk slutade prata, alla var tysta och stannade upp – en spontan respekt för musiken.
Lyssna själv:
Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
2. Senare, ca en vecka efter, var vi på väg ner till Ungern med vår bil. Trötta, men på gott humör körde vi genom Tjeckien när bilen plötsligt stannade.
Det visade sig att det var generatorremmen som sjöng den sista versen…
3. En kväll satt hela tjocka släkten runt bordet i min pappas trädgård och avnjöt en middag tillsammans. Min familj är rätt så musikalisk (utom mig kanske) så någon började sjunga en gammal melodi. Alla hängde på. Ni förstår säkert att vi tömde några glas diverse drycker också vid det här tillfället. Det hela slutade med att några gamla notblad kom fram, delades ut och vi sjöng flerstämmigt, kanon och allt möjligt tillsammans flera timmar – till grannarnas glädje (förtret?).
